Den första humanistiska vigseln!

 

Den 14 december var det dags!!
Då ägde den första vigseln rum i enlighet med den nya humanistiska vigselordningen.
Först på plan var Anna Bergström, f.d. ordförande för Humanisterna och hennes babe Kristofer Fredin!

Vigseln ägde rum på Café Varga, en rymlig cafélokal i en gammal lagerbyggnad nära järnvägsstationen i Uppsala. Lokalen var smyckad med torkad lavendel, för "de är sådana gamla blommor bruden gillar", enligt brudgummen. Små placeringskort var utplacerade för att peka ut gästernas sittplatser under vigsel och bröllopsfest. De hade målats av en gammal vän till familjen som kompensation för att denne inte kunde närvara vid vigseln.

Anna och Kristofer hade många idéer runt sitt bröllop men ett bröllop är ju också en gemensam historia där man får kompromissa mellan vad båda parter känner sig bekväma med. För Kristofer var det viktigt att Anna och han fick vara i sin "bubbla", om Anna fått välja hade hela världen fått delta i festligheterna och gärna varit med dem uppe på scenen.

Vi hade träffats både lajv och online samt mailat lite frågor fram och tillbaks före bröllopet. Jag försöker fånga in parets personlighet och önskningar för att kunna göra ceremonin personlig och lika charmerande som brudparet. Baserat på den information jag får fram försöker jag hitta en röd tråd och formulera en ceremoni och ett tal som innehåller lika delar högtidlighet, humor och kärlek. Paret väljer själva eventuell musik eller poesi och jag försöker se till att det de väljer verkligen fångar den känsla de är ute efter.

På piano återfanns Vera-Linn Lanängen som tillika är Humanisternas ceremonikoordinator.
En gammal kär vän till bruden kom upp på scenen för att läsa en dikt.

Det handlar om värme

det handlar om värme
och om händer som vill bo i varandra 
om att springa skrattande genom ösregn
och att dricka te tillsammans när nätterna förvandlas till morgon

det handlar om att gå i mörker och titta på stjärnor
och om att blåsa luft i varandras lungor tills bara skrattet finns
om att ligga still och lyssna på varandras hjärtslag
och att vara tryggt inlindade i stora luddiga närhetsfiltar

det handlar om tvåsamhet som inte river sönder
och om att tala samma språk och tystnad
och att gömma sig i tält av mjukhet tillsammans
och att veta, att &-tecknet mellan du & jag egentligen är
         ett bindestreck

                                - Anna Glimmevi

Istället för ringväxling hade paret skaffat matchande tatueringar.
OCH de avslutade med en sjujädrans till kyss.

Jag hade också scoutat efter bra ställen att ta foton på. I min roll som officiant anser jag att jag bör bidra till att ge paret en så fin upplevelse som möjligt och jag försöker att tänka på sådant som paret kanske inte har sinnesnärvaro att ha i tanken för ögonblicket. Nu hade de ju brudens brorson Sebastian Thored på plats för att ta fotona så främst bestod mitt bidrag i att hitta en sjukt vinglig stol att ställa i ett hörn av uteserveringen så att han kunde få en så bra panoramabild som möjligt på hela bröllopssällskapet.
Och visst lyckades han fint? 💚

Foto: Sebastian Thored

 Läs mer om humanistiska ceremonier. Boka mig som humanistisk officiant/vigselförrättare.